För att belysa hur fantastiska SJ är så här den 23/12 dagen innan julafton då personer  inte kommer fram med sina tåg till jul tänkte jag visa på hur duktiga SJ är.

De här tänkte jag visa genom att visa hur bra det arbetar med världens största sociala nätverk, Facebook, där de har en officiell sida där de svarar på dina frågor:

Titta på den underbara kundservicen och på hur väl de svarar på frågor från resenärer som vill ha information. Fantastiskt!

Och glöm inte heller bort att SJ är en förebild när det gäller informationshantering och sociala medier + de har minsann öppet på Facebook 9-16 alla vardagar.

(Skärmdump tagen 23/12 kl 14:58)

God jul från SJ!

Inga relaterade inlägg.

God jul från SJ!

Nu i helgen har jag reflekterat över mitt korta svar och inser mer och mer att det är helt rätt och tänkte därför utveckla mina tankar om hur vi i Sverige har en ganska annorlunda mediamarknad, i synnerhet i jämförelse med USA. Varför det har blivit som så, och varför är det så att den talande formen av kommunikation är så mycket mindre här?

Talk Radios storhet i USA

För blickar vi bort över Atlanten är det någonting som är så sagolikt stort, även i denna internettid, och då pratar jag om Talk Radio. Pratradio på svenska där personer har sina egna morgon- lunchshower rörande vissa ämnen. Det kan handla om fysik, politik, samhälle, livsstil – ja det mesta. Talk Radio har varit stort i USA i decennier och länge har det talats om att just Talk Radio har kunnat avgöra val. För finns det någonting som republikanerna och de konservativa har ägt i USA är det just Talk Radio. (Jämför gärna detta med att man pratar om ”The Liberal Blogosphere”)

Det här lever kvar än idag och det räcker egentligen bara att titta på följande siffror för att se hur stort detta genomslag är:

Varje dag greppar personer som Rush Limbaugh, Sean Hannity och senaste stjänskottet Glenn Beck mikrofonerna och bokstavligt talat talar till en stor del av amerikanska folket.

För att belysa hur stora de är kan det jämföras att Oprah Winfrey har ca 6 miljoner TV-tittare medan Rush Limbaugh talar till 15 miljoner amerikaner. 15 miljoner kanske inte säger så mycket men det är lika många som tittar på de mest populära TV-serierna inom drama i USA: NCIS & CSI.

Det här har präglat USA och gjorde det här till ett medium att räkna med. När boomen under 90-talet med de sk. ”pundits” kom till TV-rutan och främst Fox News hade redan de politiskt färgade Talk Radio-programmen blivit ett faktum för personer att acceptera liknande koncept när det gäller program på TV. I samma form har Podradio blivit någonting som accepterats och tagits emot då det bygger på samma princip.

Svenska monopolets dödande av en kommunikationsform

Här i Sverige har vi inte samma del och samma erfarenhet. Mycket beroende på att vi har haft statligt monopol på radiosändningarna ända fram till 1993. Efter det har privatfinansierad radio levt med hårda regleringar och ännu idag är det inte tillåtet att sända nationell radio. De sk. ”nationella” radiokanaler som vi känner till är således egentligen ”privat lokalradio” med tydliga och krångliga regler.

Det är just det här som har gjort att vi idag i Sverige har en radiomarknad som till står det består av kommersiell musik, det har helt enkelt inte varit lönsamt att sända talk radio och liknande program – allt på grund av statens regleringar. Vi har via detta missat en kommunikationskanal som många andra länder tagit del av.

På ett sätt är det här trist så vi har missat en tradition via talets form att nå ut till målgrupper. Det är fortfarande för oss svårt att se att en person skulle ensam skulle kunna hålla ett radioprogram eller för den delen poddradio. Vi har fått upptäcka denna form av kommunikation långt senare än alla andra.

Konsekvenserna av detta för Sverige?

Jag spånar fritt här, men det kanske just detta som kan vara en av anledningarna till att Sverige är lite unikt när det gäller media och bloggosfären? Tittar vi i andra länder och i synnerhet USA är radio via nätet mycket större samt även videobloggande. I Sverige ser vi förhållandevis lite av detta, men däremot mycket mer av det skrivna ordet i vanliga bloggar.

Den talande formen av kommunikation har blivit haltande, inte bara genom talk radio utan samma sak kan sägas om förbudet rörande privatfinansierad TV. För vad vi förlorat i den talande formen på grund av statligt monopol har vi istället fått inrikta oss på via det skrivna ordet. Tänker vi efter är nog säkerligen detta också väldigt sant. När hörde vi stora krönikörer tala till oss? Nej, de och vi skriver och debatterar.

Talk Radio och talande formen kommer nog aldrig på samma sätt bli populärt i Sverige som i USA och det finns en anledning till varför det här är en text och inte en ljudfil. Så nästa gång konferenspersoner frågar om råd i Sverige om att köra radio – det kommer nog inte fungera… tyvärr (eller?)  så är vi lite annorlunda…

Svenska statens dödande av Talk Radio

Inga relaterade inlägg.

Svenska statens dödande av Talk Radio

Det som däremot är intressant i detta är faktiskt att UPS agerande i hela den här historien kan vara ett mycket lärorik lektion i hur du inte bör agera PR-mässigt som företag. Advokatfirman Lindh i fråga är nog inte så ledsna, de lär bara fakturera UPS några trevliga tusenlappar, men frågan är om pengarna inte vore mer värt att satsa på några som kan iaf. en aningens basic-nivå rörande kommunikation på nätet.

Det som är lite tragiskt är att UPS attityd och agerande inte är någonting främmande bland många företag. Jag stöter ganska ofta på företag som tycker denna ”bloggosfär” är jobbig, och i synnerhet när de skriver illa om ett ens företag eller personer inom företaget. Ett litet extra irritationsmoment får de även när de ser att bloggarna hamnar högt upp i sökresultaten när de söker på sitt företagsnamn. Tro mig, det irriterar många företag enormt.

UPS-strategin är då givetvis att slå tillbaka, om än vänligt, mot den bloggare som skrivit det negativa inlägget. Återigen, inte alls något ovanligt, jag vet flera marknadschefer som mailat till bloggare och bett dem plocka bort negativa inlägg med lite småhotelser i form av flashig titel eller en advokatrepresentant. Problemet är bara att bloggare & bloggosfären inte riktigt viker sig för hot. Effekten blir bara motsatt. Tror ni mig inte? Well, Gårdagens Media-affären mot Blondinbella kan även det fungera som ett liknande lärorikt exempel.

För finns det någonting som man kan generalisera angående bloggare är det att de ligger i deras natur att stödja andra bloggare man tycker om. Dels om de skriver någonting bra, eller för den delen rent som stödaktion. Hela FRA-lagen är ett tydligt exempel på detta, och det finns många sådana fall.

PR-mässigt slutar oftast dessa aktioner i en total katastrof (speciellt om du ska börja hacka på en sådan som Dan). Istället för att det ligger en dålig artikel om dig i sökresultaten har du blivit bombarderad så att 8 av de första resultaten är rent negativa artiklar om ditt företag. Vad som varit en kommunikativ miss kan alltså leda till en total katastrof även SEO-mässigt. Lägg där till alla läsare till de bloggar som spytt galla över ditt företag, som alla får ett väldigt dåligt rykte om ditt bolag. Kommer de läsarna anlita UPS i framtiden? Tillåt mig att vara skeptisk.

Jag vet inte riktigt om jag vill titulera UPS till årets kalkon-företag rörande kommunikation, för konkurrensen om bottennoteringen är hård 2008… För just nu tycker jag nämligen att den platsen är vigd åt Moderaterna, just med anledning av deras PR-mässiga katastrof rörande FRA-lagen.

UPS vs Dan : lektion i hur du ej bör agera PR-mässigt mot bloggare

Inga relaterade inlägg.

UPS vs Dan : lektion i hur du ej bör agera PR-mässigt mot bloggare